Heta dagar i Skåne!

Bee Orchid / Bi-ofrys (Ophrys apifera)
Bi-ofrysen hittades i Sverige så sent som 2014, och blommar nu sällsynt på ett par ställen i sydligaste Skåne.

I tider av reserestriktioner och inställda flyglinjer är det skönt att det finns härliga ting att beskåda på bara ett par timmars avstånd hemifrån. Vi besöker Skåne under en långhelg, som råkar sammanfalla med sommarens hetaste dagar. Vi börjar direkt med Sveriges nyaste och förmodligen sällsyntaste orkidé, Bi-ofrysen. Arten upptäcktes för första gången i vårt land så sent som 2014, men kommer säkert att få fortsatt spridning om klimatet fortsätter att bli varmare. Vi avslutar dagen i trakterna av Gislövs Stjärna och Svabesholm och njuter av spelande klockgrodor, skymningsjagande dvärgpipistrell och hornuggla. Anita, som orkar stanna uppe längre, lyckas se både skogsmård och hasselmus i den varma sommarnatten.

På morgonen är vi åter vid Gislövs Stjärna för att föröka få bättre fotolägen på klockgrodorna. Men det är tvärtyst, och inga grodor visar sig i vattenytan. Men så hörs istället en gnisslande sång på andra sidan dammen, en kornsparv. Denna stora fältsparv är vanlig i södra Europa, men i vårt land finns bara en liten häckande population i södra Skåne. Som smålänning är man inte bortskämd med den här arten, så jag försöker få några bilder.I tider av reserestriktioner och inställda flyglinjer är det skönt att det finns härliga ting att beskåda på bara ett par timmars avstånd hemifrån. Vi besöker Skåne under en långhelg, som råkar sammanfalla med sommarens hetaste dagar. Vi börjar direkt med Sveriges nyaste och förmodligen sällsyntaste orkidé, Bi-ofrysen. Arten upptäcktes för första gången i vårt land så sent som 2014, men kommer säkert att få fortsatt spridning om klimatet fortsätter att bli varmare. Vi avslutar dagen i trakterna av Gislövs Stjärna och Svabesholm och njuter av spelande klockgrodor, skymningsjagande dvärgpipistrel och hornuggla. Anita, som orkar stanna uppe längre, lyckas se både skogsmård och hasselmus i den varma sommarnatten.På morgonen är vi åter vid Gislövs Stjärna för att föröka få bättre fotolägen på klockgrodorna. Men det är tvärtyst, och inga grodor visar sig i vattenytan. Men så hörs istället en gnisslande sång på andra sidan dammen, en kornsparv. Denna stora fältsparv är vanlig i södra Europa, men i vårt land finns bara en liten häckande population i södra Skåne. Som smålänning är man inte bortskämd med den här arten, så jag försöker få några bilder.

Corn Bunting / Kornsparv (Emberiza calandra)
Kornsparven är vanlig söderut i Europa, men kämpar för sin existens i södra Skåne.

På morgonen är vi åter vid Gislövs Stjärna för att föröka få bättre fotolägen på klockgrodorna. Men det är tvärtyst, och inga grodor visar sig i vattenytan. Men så hörs istället en gnisslande sång på andra sidan dammen, en kornsparv. Denna stora fältsparv är vanlig i södra Europa, men i vårt land finns bara en liten häckande population i södra Skåne. Som smålänning är man inte bortskämd med den här arten, så jag försöker få några bilder.

White Stork / Vit stork (Ciconia ciconia)
Den vita storken försvann från den svenska faunan 1954, men återhämtar sig nu bra efter decennier av uppfödningsprojekt.

Nu har det hunnit bli fredag eftermiddag och vi intar den lilla stuga vi bokat vid Sövde över helgen. Från den lilla uteplatsen kan vi skåda både rödglador och vita storkar på nära håll. Storken, som ju försvann som häckfågel ur den svenska faunan 1954, tycks nu klara sig fint igen efter många decennier av uppfödning och utsättningar. Vi räknar som mest till 6 vita storkar på fältet utanför stugan!
Resten av helgen ägnas åt Batlife Swedens årsmöte i Röddige nära Fyledalen. Vi lär oss en massa nytt om landets fladdermöss dessa dagar. Förutom årsmöte så lyssnar vi på intressanta föredrag och diskussioner och är med på kvällsexkursioner med några av landets mest framstående fladdermusexperter.

White Stork / Vit stork (Ciconia ciconia) Från vår hyrda stuga vid Sövde kunde vi räkna till sex storkar samtidigt när vi åt frukost!

Upplagd av Lars Petersson kl. 21:54

Ett nattligt minne från Jordanien.

Plötsligt händer det nästan overkliga! Visst hade vi hoppats kunna hitta en klippkattuggla, eller västlig klippuggla som den numera heter. Men så nära, och så förtrogen! Vi är ute i den Jordanska natten, letar efter sällsynta rävar och strimmiga hyenor. Vi letar efter ögonreflexer i skenet från våra ficklampor. Vi lämnar slättlandskapet vid Döda havet och följer den slingriga vägen upp mot bergen. Det är väldigt mörkt under stjärnhimmeln.

Desert Owl / Västlig klippuggla (Strix hadorami)

Men där, vid vägkanten ovanför den djupa ravinen sitter en uggla i bilens strålkastarsken! Den bryr sig inte nämnvärt om oss. Vi får bilder… För över 30 år sedan såg jag den här ugglan i Israel, på långt håll och inte särskilt bra. Minnet har bleknat. Men nu sätter sig minnesbilderna ordentligt, jag lovar!

 

 

Upplagd av Lars Petersson kl. 15:30

De mytomspunna fåglarna.

Det finns en kategori fåglar som har ett alldeles särskilt skimmer om sig. Inte nödvändigtvis för att de är påtagligt vackra, och kanske inte heller för att de har något förbluffande beteende för sig. Nej, jag tänker på de fåglar som man går och tänker på under en stor del av livet, men inser att man förmodligen aldrig kommer att få se. Och det just de fågelarterna som man allra helst vill se.
På São Tomé & Príncipe, som är en liten önation i Guineabukten utanför Västafrikas kust, finns det just sådana mytomspunna fåglar. Landets landyta är så litet, att lilla Värnamo kommun faktiskt är större. Men här finns 27 fågelarter som inte finns någon annanstans, så kallade endemer. Inte så konstigt att São Tomé & Príncipe har fått epitetet "Afrikas Galapagos".

Det finns en kategori fåglar som har ett alldeles särskilt skimmer om sig. Inte nödvändigtvis för att de är påtagligt vackra, och kanske inte heller för att de har något förbluffande beteende för sig. Nej, jag tänker på de fåglar som man går och tänker på under en stor del av livet, men inser att man förmodligen aldrig kommer att få se. Och det just de fågelarterna som man allra helst vill se.

På São Tomé & Príncipe, som är en liten önation i Guineabukten utanför Västafrikas kust, finns det just sådana mytomspunna fåglar. Landets landyta är så litet, att lilla Värnamo kommun faktiskt är större. Men här finns 27 fågelarter som inte finns någon annanstans, så kallade endemer. Inte så konstigt att São Tomé & Príncipe har fått epitetet "Afrikas Galapagos".

Helt nyligen gjorde vi en resa dit. Och det gick bra, vi hittade alla fåglar som vi letade efter. Längs kusterna bor de flesta människorna, och här ser man också utan större svårigheter flertalet endemer. Men det är när man beger sig inåt land, som det blir riktigt spännande. Stora oljepalmsplantager kommer först, men längre in på högre höjd kommer det riktig skog. Nu blir det blött, det regnar riktigt mycket och stigarna blir branta, hala och ibland svåra att följa.

När vi har fått upp våran camp på en liten yta mest bestående av lervälling, börjar vi söka efter fåglarna som ingen lyckades finna under större delen av 1900-talet. Det är mörkt under trädkronorna och de regntunga molnen, så det kommer bli en utmaning för kameran om något visar sig. Vi hittar en liten uggla, sãotomédvärguv (Sao Tome Scops-Owl), alldeles intill campen. Den visar sig vara vanlig för vi hör flera individer ropa utanför tälten när mörkret lagt sig. Så, genom mörkret hörs några konstiga, kväkande rop - sãotoméibisen! Det har blivit för mörkt för att vi egentligen ska ha en sportslig chans att få syn på dem. Men nu vet vi var vi ska leta under morgondagen.

Sao Tome Ibis / Sãotoméibis (Bostrychia bocagei)
Sãotoméibisen (Sao Tome Ibis) förblev osedd under 60 år på 1900-talet! Det var först när forskare begav sig in i de djupaste skogarna runt 1990 som man fick klarhet i var de håller till.  Fåglarna födosöker på marken, men vi fann två fåglar uppflugna i ett träd där vi kunde se dem under en lång stund. Det här är världens minsta ibis, och beskådad av endast ett fåtal fågelskådare...


Sãotométörnskatan (Sao Tome Fiscal) kan sägas ha samma historia som ibisen, försvunnen och återfunnen. Den gömmer sig i de innersta dalarna och är unik bland törnskator då den lever i regnskog, inte i öppen torrmark som de övriga i släktet.

Upplagd av Lars Petersson kl. 13:20

Den mäktigaste ugglan i världen!

Blakiston's Fish Owl / Blakistons fiskuv (Bubo blakistoni blakistoni)
Den stora honan av Blakistons fiskuv spanar efter forellen i strömmen.

Jovisst, av alla 238 ugglearter på vår jord ska ju någon vara störst! Och i östligaste Asien finns den, Blakistons fiskuv, eller Blakiston’s Fish Owl på engelska. Den är, när man väger in alla parametrar, lite större än berguven som ju även finns i vårt land. Blakistons fiskuv kan mäta så mycket som 190 cm i vingbredd och väga 4 kilo, ungefär som en rätt stadig örn. I andra ändan av storleksskalan finns den hundra gånger mindre kaktusugglan(Elf Owl) i södra nordamerika, blott blåmesstor och en matchvikt på 40 gram.
Men nu skulle vi se Blakistons fiskuv, eftersom vi rest genom hela Japan från längst i söder ända upp till Hokkaido i norr. Vid en liten bäck just norr om den lilla staden Rausu fiskar uvarna varje kväll, året runt. Detta fenomen har uppmärksammats av folk på platsen och ett litet enkelt hotell ligger sedan många år invid fåglarnas fiskevatten. Man sitter inne i byggnaden och väntar i skymningen med kameror och kikare beredda vid fönsterluckorna. Allteftersom mörkret lägger sig ökar spänningen bland de tillresta fotograferna och fågelskådarna.
Väntan kan bli lång vissa kvällar, men så hörs plötsligt ett djupt och mäktigt ”Boo-boo hoo-ho” som går rakt genom kroppen på besökarna. Ståpäls!!!
Och så sveper den väldiga uven in från mörkret och tar direkt en liten forell i bäcken! Kamerasmattret är intensivt, men ugglan låter sig inte störas. 

Jovisst, av alla 238 ugglearter på vår jord ska ju någon vara störst! Och i östligaste Asien finns den, Blakistons fiskuv, eller Blakiston’s Fish Owl på engelska. Den är, när man väger in alla parametrar, lite större än berguven som ju även finns i vårt land. Blakistons fiskuv kan mäta så mycket som 190 cm i vingbredd och väga 4 kilo, ungefär som en rätt stadig örn. I andra ändan av storleksskalan finns den hundra gånger mindre kaktusugglan(Elf Owl) i södra nordamerika, blott blåmesstor och en matchvikt på 40 gram.

Men nu skulle vi se Blakistons fiskuv, eftersom vi rest genom hela Japan från längst i söder ända upp till Hokkaido i norr. Vid en liten bäck just norr om den lilla staden Rausu fiskar uvarna varje kväll, året runt. Detta fenomen har uppmärksammats av folk på platsen och ett litet enkelt hotell ligger sedan många år invid fåglarnas fiskevatten. Man sitter inne i byggnaden och väntar i skymningen med kameror och kikare beredda vid fönsterluckorna. Allteftersom mörkret lägger sig ökar spänningen bland de tillresta fotograferna och fågelskådarna.

Väntan kan bli lång vissa kvällar, men så hörs plötsligt ett djupt och mäktigt ”Boo-boo hoo-ho” som går rakt genom kroppen på besökarna. Ståpäls!!! Och så sveper den väldiga uven in från mörkret och tar direkt en liten forell i bäcken! Kamerasmattret är intensivt, men ugglan låter sig inte störas. 

Blakiston's Fish Owl / Blakistons fiskuv (Bubo blakistoni blakistoni)
Honan går rakt ner på fisken med sina skarpa klor...

Så upptäcks ytterligare en bjässe i ett träd intill. Det är hannen, och han börjar spela för honan ”Boo-boo hoo-ho”. Det är magiskt, även om hela spektaklet är lite arrangerat med lampor och förmodligen den utsatta goda fisken. Det här var ”the Grand Finale” på vår Japanresa, och jag tror vi kommer berätta om detta länge…

Blakiston's Fish Owl / Blakistons fiskuv (Bubo blakistoni blakistoni)
Hannen är i regel något mindre än honan, men fortfarande en av ugglevärldens mest imponerande fåglar!

 

Upplagd av Lars Petersson kl. 20:04

Svarthalsad trast i Växjö!

Sju veckor in på det nya året har det inte hänt så mycket ur fågelskådarsynpunkt. Visst, vädret är ovanligt milt för årstiden, och vårfåglarna står redan på tröskeln. I veckan som gick såg vi sånglärkor sträcka norrut, och gässen blir allt fler på åkrarna runt Lillstugan. Dessutom har både lodjur, utter, mink, iller och räven markerat sin närvaro vid Södergårdsviken i form av tassavtryck i kortlivade snölager.

Svarthalsad trast / Black-throated Thrush (Turdus atrogularis)

Igår bröts hemmatillvaron då vi hade ett flertal anledningar till att åka till Växjö. Så varför inte lägga till ytterligare en punkt på dagordningen? En svarthalsad trast har under någon veckas tid funnits på en villatomt i stan, så vi bestämde oss för att göra ett försök. Arten är en sällsynt, men årlig gäst från Sibirien, och vi har redan sett den ett par gånger tidigare i Sverige.
När vi kom dit möttes vi av ett par skådare som dittills hade gått bet. Trasten hade inte synts till. OK, nu hade vi en halvtimma på oss innan vi skulle bli tvungna att åka vidare till ett årsmöte. Men så flyger en koltrast in mot tomten, och snart upptäcker Anita ytterligare en trast, den svarthalsade!
Igår bröts hemmatillvaron då vi hade ett flertal anledningar till att åka till Växjö. Så varför inte lägga till ytterligare en punkt på dagordningen? En svarthalsad trast har under någon veckas tid funnits på en villatomt i stan, så vi bestämde oss för att göra ett försök. Arten är en sällsynt, men årlig gäst från Sibirien, och vi har redan sett den ett par gånger tidigare i Sverige.

När vi kom dit möttes vi av ett par skådare som dittills hade gått bet. Trasten hade inte synts till. OK, nu hade vi en halvtimma på oss innan vi skulle bli tvungna att åka vidare till ett årsmöte. Men så flyger en koltrast in mot tomten, och snart upptäcker Anita ytterligare en trast, den svarthalsade!

Black-throated Thrush / Svarthalsad trast (Turdus atrogularis)

Nu anländer det fler skådare, och det blir lite stimmigt när alla inte får syn på trasten med en gång. Fågeln sitter och chillar inne i en buske, och syns inte särskilt bra. Hur man än står så har man grenar och kvistar ivägen. Lika bra att hålla sig kall, och avvakta. Så för några sekunder flyger den svarthalsade trasten ner på gräsmattan och man får i grevens tid chans att ta några bilder. Det är dags att dra vidare. 

Upplagd av Lars Petersson kl. 12:07

Ölandsrariteter!

Hösten 2016 går så sakteliga över i vinter, och det börjar kännas som det är hög tid att summera alla fina minnen. För det har varit en fantastisk höst, som till och med väckt upp en slumrande kryssare som jag! En stadig och mer än månadslång frisk ostvind mot vårt land har frammanat en fantastisk "show" av sällsyntheter österifrån. Jag minns hösten 1987 (fast alltmer diffust) på ett liknande sätt, särskilt de sibiriska järnsparvarna vid Segerstads fyr. Men nu, nästan 30 år senare är det så mycket som är annorlunda. Nu finns det mångdubbelt fler vaksamma och kunniga fågelskådare som hjälps åt att hitta de rara fåglarna. Och många av oss har bra kameragrejer att dokumentera med, och informationen sprids blixtsnabbt i otaliga fora. Nu åkte jag inte och tittade på allt, men det jag ändå hann se resulterade i en ganska hyfsad samling raritetsfoton.

Azurmes / Azure Tit (Cyanistes cyanus cyanus)

Azurmes 13 oktober vid Grönhögen. Det var så här det började! En Azurmes i Sverige är en fågel jag bara måste se, särskilt som jag kunde nå den på bara 2 ½ timma. För mig hade den en lika stark dragningskraft som ismåsen i Halland för 12 år sedan. Det var "bare å åk"! Azurmes har jag till på köpet inte ens sett utomlands, så det blev en riktig "lifer". Snygg, söt och elegant är den till på köpet, och trots alla andra goda rariteter på Öland den här hösten blir den tveklöst den mest minnesvärda. 

Azurmes / Azure Tit (Cyanistes cyanus cyanus) 
Azurmesen födosökte i mållorna tillsammans med ett stort antal blåmesar och andra arter. Men den flög ofta ut till kalkhällarna och stenskravlet i strandkanten.

Azurmes / Azure Tit (Cyanistes cyanus cyanus)

En lite annorlunda pose, när vinden tar tag i flankfjädrarna på azurmesen!

Tajgablåstjärt / Red-flanked Bluetail (Tarsiger cyanurus)

Tajgablåstjärt 13 oktober vid Grönhögen. Azurmesen upptäcktes förmodligen tack vare att det fanns en blåstjärt i krokarna som drog många skådare. Det var bara ett par hundra meter mellan fåglarna! Tajgablåstjärt var förr en otroligt sällsynt raritet i vårt land, men numera ses några fåglar varje höst i landet. Inte desto mindre är det en grann och näpen fågel, en fröjd för ögat och kameran!

Isabellastenskvätta / Isabelline Wheatear (Oenanthe isabellina)

Isabellastenskvätta 17 oktober vid Seby gravfält. Egentligen var jag på väg för att titta på en ökenstenskvätta. Men när jag kom fram till fågeln visade det sig att det inte alls var någon ökenstenskvätta, även om det hade setts en sådan i området tidigare. Det var istället en isabellastenskvätta! Desto bättre för mig, för jag hade inte arten på min Sverigelista! Nu var det ett visst drev på fågeln, då skådare och fotografer försökte komma närmare. I sådana här situationer blir det ofta svåra avvägningar, och folk visar prov på olika grad av omdöme. Hänsyn ska tas till fågeln, till andra skådare på plats och så till dem som ännu inte hunnit fram. Jag valde att gå bort till ett stenröse hundra meter bort där jag satte mig att vänta. Och tänk, efter en halvtimma gjorde isabellastenskvättan mig sällskap!

Kungsfågelsångare / Pallas's Leaf Warbler (Phylloscopus proregulus)

Kungsfågelsångare vid Skärlöv 17 oktober. En härlig liten senhöstraritet som jag i och för sig sett ett flertal gånger genom åren, men som oftast blir bästa fågelart vid ett höstbesök på ön. Enligt plan så ska de egentligen lämna sina häckningsområden långt borta i Sibirien för att övervintra i Sydostasien. Men med ostliga vindars hjälp drivs en del av dem västerut och hamnar varje höst på Öland.

Dvärgsparv / Little Bunting (Emberiza pusilla)

Dvärgsparv vid Risingehamn 17 oktober. Dvärgsparven finns sparsamt som häckfågel i den nordligaste delen av vårt land, och gör om hösten en lång flyttning mot sydost för att övervintra i Sydostasien. Men när ostvindarna ligger på, blir kursen mer sydlig. Då ses fler dvärgsparvar i södra delen av landet, och jag kan tänka mig att 2016 blir ett rekordår för arten i södra Sverige.

Sibirisk järnsparv / Siberian Accentor (Prunella montanella)

Sibirisk järnsparv vid Degerhamn 17 oktober. Utan tvekan årets invasionsart! Fram till i år hade 9 sibiriska järnsparvar setts i landet. Med andra ord en "tung" raritet. I höst har över 70 fåglar setts på olika håll i landet, varav många på Öland! Helt sanslöst, alltså! Till och med i Småland har ett par fynd gjorts. Själv har jag utan särskilt stor ansträngning sett 6 av dessa och kunnat njuta av dem på nära håll och fått bilder.

Nordsångare / Arctic Warbler (Phylloscopus borealis)

Nordsångare vid Kastlösa 30 oktober. I många år har jag tänkt befinna mig i Abisko i midsommartid för att se nordsångare. Men jag har inte riktigt fått till det. Faktiskt så fick jag för första gången se arten i somras, men i Alaska där den också finns. Men nu var det dags för Sverigekryss! Kastlösafågeln hade redan funnits på plats under en period, men varit lite svårsedd och rapporterades inte alls under flera dagar. Men när det återigen verkade möjligt att se den så åkte vi dit. Väl framme var det inga konstigheter, många andra skådare var redan där och kunde peka ut var den var. Stod man still kom den snart fram ur den låga växtligheten och lät sig fotograferas på nära håll! Sällsynt häckfågel i norra Sverige, och ännu mer sällsynt gäst i söder.

Bergtajgasångare / Hume's Leaf Warbler (Phylloscopus humei)

Bergtajgasångare vid Mellby 30 oktober. Arten hade jag sett en gång tidigare på Öland, fast det var många år sedan. Den här individen rörde sig otroligt snabbt och oförutsägbart, och det blev en sann utmaning att överhuvudtaget få en bild på den. Bergtajgan är betydligt fåtaligare än sin nära släkting tajgasångaren och mycket snarlik.

Isabellatörnskata / Isabelline Shrike (Lanius isabellinus)

Isabellatörnskata i Mellbytorp 10 november. Till att börja med är isabellatörnskator väldigt sällsynta i landet. Och det som gör det än mer knepigt är att det oftast är ungfåglar som kommer hit. I ungfågeldräkten är de mycket svåra att skilja från sin släkting turkestantörnskatan. Efter att ha sett två näst intill obestämbara ungfåglar tidigare känns det skönt när det dyker upp en något äldre fågel som är lättare att bestämma till art.

Än är hösten inte riktigt slut. Kanske kommer det mer? 

Upplagd av Lars Petersson kl. 14:49

Skymningsorre!

Orre  / Black Grouse (Lyrurus tetrix tetrix)

Även om jag och Anita begåvats med fler lodjursobservationer (2) i år än vad man kunnat drömma om, fortsätter vi hoppfulla att göra våra kvällsrundor längs avsides skogsvägar. Det är alltid lika spännande! Vad dyker upp bakom nästa krök? Den väg som vi förr kallat hökugglevägen efter invasionen för några vintrar sedan, heter nu plötsligt lodjursvägen. Tänka sig!
Under gårdagskvällens tur var jag ensam, då Anita förnärvarande utforskar Färöarna. Det blev ett par älgar, några kaniner, en kattuggla, två rådjur samt tre orrtuppar. Just orren på bilden stod kvar framför bilen, och ville liksom inte flytta på sig. Jag kunde till och med kliva ur och ta några bilder, med bilens lampor som enda ljuskälla. Säkert blev den lite bländad av det starka skenet, men på tio sekunder var det hela över och tuppen flög iväg. Den här fågeln måste vara kläckt i sommar, då de lyrformade stjärtfjädrarna inte vuxit ut ännu. Det blev en lite annorlunda orrbild.

Även om jag och Anita begåvats med fler lodjursobservationer (2) i år än vad man kunnat drömma om, fortsätter vi hoppfulla att göra våra kvällsrundor längs avsides skogsvägar. Det är alltid lika spännande! Vad dyker upp bakom nästa krök? Den väg som vi förr kallat hökugglevägen efter invasionen för några vintrar sedan, heter nu plötsligt lodjursvägen. Tänka sig!

Under gårdagskvällens tur var jag ensam, då Anita förnärvarande utforskar Färöarna. Det blev ett par älgar, några kaniner, en kattuggla, två rådjur samt tre orrtuppar. Just orren på bilden stod kvar framför bilen, och ville liksom inte flytta på sig. Jag kunde till och med kliva ur och ta några bilder, med bilens lampor som enda ljuskälla. Säkert blev den lite bländad av det starka skenet, men på tio sekunder var det hela över och tuppen flög iväg. Den här fågeln måste vara kläckt i sommar, då de lyrformade stjärtfjädrarna inte vuxit ut ännu. Det blev en lite annorlunda orrbild.

 

Upplagd av Lars Petersson kl. 19:38

Närkontakt med lodjuret!

Lodjur / Eurasian Lynx (Lynx lynx)

Vi sa det, efter det att vi hade haft turen att få se lodjuret för tre veckor sedan... Jo vi sa att om vi nu påstår att vi sett en varg, fotodokumenterad eller ej, så kommer ingen att tro oss. Eller en björn! Alldeles för bra för att vara sant, förstås. Det skulle osa katt lång väg. Kanske skulle man bli kallad copycat till ökända fotografen i Mullsjöskogen? Kanske bäst att inte stöta på något lodjur heller på ett tag...?
Men vi har väl ändå hållit ögona öppna, kört bakvägar i skogen och så, mest i skymningstimman... 
Ändå, strax före sju på kvällen, då hoppar ett djur över vägen. Stort som ett rådjur typ, fast ändå inget rådjur. Var det där ett rådjur, sa jag. Vi saktade in, stannade och bakom granarna 25 meter in går ett LODJUR! Stor kalabalik med kamera och kikare som man plötsligt glömt hur man hanterar. Jag missar skärpan, och svär. Lodjuret såg ut att fortsätta in i skogen. Besvikelsen till trots över missade fotomöjligheter kommer jag och Anita överens om att inte gnälla. Vi har ju fått se lodjur igen, bara 23 dagar efter det magiska mötet hemma vid Södergårdsviken. Detta utspelar sig ungefär 5 kilometer från Södergård!
Då plötsligt, kommer djuret fram i vägkanten, mindre än 50 meter framför oss. Ny fotochans och lodjuret står kvar när ögonkontakt knyts mellan beundrare och den beundrade. Att få ha väntat i nästan 50 år på första lodjursmötet är inget konstigt, snarare får man anse sig ha haft en otrolig tur som överhuvudtaget fått möta detta mytiska djur en gång i livet. Att då få ytterligare ett möte bara 23 dagar efter det första får anses som orimligt tursamt.
Det här djuret är av allt att döma samma som vi såg hemma 6 april. Enligt ansvariga på länsstyrelsen kan det vara lohonan Änga, som sändarförseddes som två-åring 2010 men vars batterier sinade för några år sedan. Men hon tycks hålla ett revir här söder om Bor, och nu hoppas vi att hon kanske fått träffa någon viril lohanne i vintras...

Vi sa det, efter det att vi hade haft turen att få se lodjuret för tre veckor sedan... Jo vi sa att om vi nu påstår att vi sett en varg, fotodokumenterad eller ej, så kommer ingen att tro oss. Eller en björn! Alldeles för bra för att vara sant, förstås. Det skulle osa katt lång väg. Kanske skulle man bli kallad copycat till ökända fotografen i Mullsjöskogen? Kanske bäst att inte stöta på något lodjur heller på ett tag...?
Men vi har väl ändå hållit ögona öppna, kört bakvägar i skogen och så, mest i skymningstimman... 

Ändå, strax före sju på kvällen, så hoppar ett djur över vägen. Stort som ett rådjur typ, fast ändå inget rådjur. "Var det där ett rådjur", sa jag. Vi saktade in, stannade och bakom granarna 25 meter in går ett LODJUR! Stor kalabalik med kamera och kikare som man plötsligt glömt hur man hanterar. Jag missar skärpan, och svär. Lodjuret såg ut att fortsätta in i skogen. Besvikelsen till trots över missade fotomöjligheter kommer jag och Anita överens om att inte gnälla. Vi har ju fått se lodjur igen, bara 23 dagar efter det magiska mötet hemma vid Södergårdsviken. 
Då plötsligt, kommer djuret fram i vägkanten, mindre än 50 meter framför oss. Ny fotochans och lodjuret står kvar när ögonkontakt knyts mellan beundrare och den beundrade. Att få vänta i nästan 50 år på första lodjursmötet är inget konstigt, snarare får man anse sig ha haft en otrolig tur som överhuvudtaget fått möta detta mytiska djur en gång i livet. Att då få ytterligare ett möte bara 23 dagar efter det första får anses som orimligt tursamt.

Det här djuret är av allt att döma samma som vi såg hemma 6 april. Enligt ansvariga på länsstyrelsen kan det vara lohonan Änga, som sändarförseddes som två-åring 2010 men vars batterier sinade för några år sedan. Men hon tycks hålla ett revir här söder om Bor, och nu hoppas vi att hon kanske fått träffa någon viril lohanne i vintras...

Upplagd av Lars Petersson kl. 19:12

Vilket tomt-X!

Lodjur / Eurasian Lynx (Lynx lynx)

Ikväll gick verkligen en dröm i uppfyllelse! Helt oanat och utan planering.
Så här gick det till. Torsken hade precis satts i ugnen, där den skulle tillbringa närmsta halvtimman. Alltså lite tid över för annat. Klockan var halv 8, så lite skådarljus fanns kvar utanför dörren. Greppade kikaren och tog ett span över Södergårdsviken. Nere på vallen gick ett djur, 800 meter bort. OK, vems hund är det? Va, inte en kotte i närheten! Hög bakdel...hmmm..LODJUR!!!

Ikväll gick verkligen en dröm i uppfyllelse! Helt oanat och utan planering.

Så här gick det till. Torsken hade precis satts i ugnen, där den skulle tillbringa närmsta halvtimman. Alltså lite tid över för annat. Klockan var halv 8, så lite skådarljus fanns kvar utanför dörren. Greppade kikaren och tog ett span över Södergårdsviken. Nere på vallen gick ett djur, 800 meter bort. OK, vems hund är det? Va, inte en kotte i närheten! Hög bakdel...hmmm..LODJUR!!!

Lodjur / Eurasian Lynx (Lynx lynx)

In i Lillstugan med andan i halsen, ropandes åt sambon. Ugn och spis av, kamera och jacka på! Vår kära hyresvärdinna Ann som var ute på kvällspromenad (i riktning lodjur) uppmanades att kvickt sätta sig i baksätet. Inom en minut var vi nere med bilen på halva avståndet. Efter några nervösa sekunder återupptäcker vi djuret som så småningom börja gå lugnt på vallen mot pumphuset. Vi ser att det sitter ett halsband på djuret, går den att individbestämma? När lodjuret passerat pumpen upptäcker den oss och börjar galoppera mot skogen, och snart är några underbara ögonblick över. Tänk, vi som kryssade den Iberiska panterlon för bara några veckor sedan, och snart åker vi till Alaska för att, bland mycket annat, hoppas på kanadensisk lo.

Lodjur / Eurasian Lynx (Lynx lynx)

Jag och Anita hade bestämt oss för att i år skulle vi verkligen satsa lite för att få se det "svenska" lodjuret. Det är det svåraste att se av världens fyra lodjursarter, även om Lillstugan praktiskt taget ligger mitt i ett lodjursrevir . Vi har varit ute och smygkört under morgnar och kvällar i områden där vi vet att det någon gång ska ha setts lo, men också förvissade om att chansen är en på tusen. Så det är klart, vi blev väldigt överrumplade när det faktiskt skedde på detta vis.

Lodjur / Eurasian Lynx (Lynx lynx)

Det skymmer, ljuset är snålt, men bildbeläggen duger väl...?

Lodjur / Eurasian Lynx (Lynx lynx) 

En YouTuberulle kan man se här! https://youtu.be/nq1QLAmiW0s

 

Upplagd av Lars Petersson kl. 19:21

Berguv i eftermiddagssol!

Berguv  / Eurasian Eagle-Owl (Bubo bubo bubo)

Den sena eftermiddagssolen värmde både uven och själva bilden!

Igår åkte vi tidigt hemifrån Lillstugan, och kursen var satt mot Bohuslän. Vägen kändes ganska lång, men vi fick trevligt sällskap av Michael från Borås. Vi kunde utbyta lite historier från våra respektive utlandsresor under vintern, så tiden gick ändå ganska fort.
Målet för dagen var att försöka se någon av de lunnefåglar som setts i vattnen vid Ramsvikslandet på sistone. Det gick bra till slut, trots den besvärliga dimman som satte ner sikten avsevärt under förmiddagen. I det färglösa och snåla ljuset kändes det inte särskilt meningsfullt att fotografera. Faktiskt togs det inte en enda bild under dagen. Men vi var glada för att få ha sett lunnen, som har blivit så svår att se i svenska vatten.

Klockan närmade sig fem på eftermiddagen och vi hade kommit en bra bit på hemväg. Vädret hade skiftat och landskapet badade nu i ett generöst solljus. ”Vi stannar till vid uvberget, det ligger ju bara en kort sträcka från vägen”! Sagt och gjort. Vi parkerar bilen och hoppas på att uven ska börja ropa någonstans ifrån, trots att det kanske är lite tidigt. Vi hinner inte gå särskilt många meter från bilen, då uven fullkomligt överrumplar oss. Den sitter alldeles intill på en fallen gran och ”solbadar”. Det ser faktiskt ut som den sitter och njuter i kvällssolen. Och vi har tur, bara 10 minuter senare har solen försvunnit ner mellan granarna bakom oss, och det varma ljuset är borta. Men berguven satt lungt kvar där den satt...

Upplagd av Lars Petersson kl. 16:30
Bloggarkiv
  • 2022 (1)
    • december (1)
    • 2021 (3)
      • november (1)
        • februari (1)
          • januari (1)
          • 2020 (7)
            • november (2)
              • september (2)
                • augusti (2)
                  • juli (1)
                  • 2019 (1)
                    • juni (1)
                    • 2017 (3)
                      • oktober (1)
                        • september (1)
                          • februari (1)
                          • 2016 (5)
                            • november (1)
                              • augusti (1)
                                • april (2)
                                  • februari (1)
                                  • 2015 (2)
                                    • december (1)
                                      • maj (1)
                                      • 2014 (30)
                                        • november (2)
                                          • oktober (4)
                                            • september (2)
                                              • augusti (3)
                                                • juli (2)
                                                  • juni (5)
                                                    • maj (4)
                                                      • april (2)
                                                        • mars (3)
                                                          • februari (1)
                                                            • januari (2)
                                                            • 2013 (41)
                                                              • december (4)
                                                                • november (4)
                                                                  • oktober (3)
                                                                    • september (4)
                                                                      • augusti (2)
                                                                        • juli (3)
                                                                          • juni (8)
                                                                            • maj (4)
                                                                              • april (4)
                                                                                • februari (2)
                                                                                  • januari (3)
                                                                                  • 2012 (30)
                                                                                    • december (3)
                                                                                      • november (1)
                                                                                        • oktober (2)
                                                                                          • september (1)
                                                                                            • augusti (2)
                                                                                              • juli (2)
                                                                                                • juni (4)
                                                                                                  • maj (5)
                                                                                                    • april (3)
                                                                                                      • mars (1)
                                                                                                        • februari (1)
                                                                                                          • januari (5)
                                                                                                          • 2011 (59)
                                                                                                            • december (4)
                                                                                                              • november (4)
                                                                                                                • oktober (4)
                                                                                                                  • september (1)
                                                                                                                    • augusti (3)
                                                                                                                      • juli (15)
                                                                                                                        • juni (6)
                                                                                                                          • maj (3)
                                                                                                                            • april (5)
                                                                                                                              • mars (9)
                                                                                                                                • februari (4)
                                                                                                                                  • januari (1)
                                                                                                                                  • 2010 (25)
                                                                                                                                    • december (2)
                                                                                                                                      • november (2)
                                                                                                                                        • oktober (4)
                                                                                                                                          • september (4)
                                                                                                                                            • augusti (4)
                                                                                                                                              • juli (8)
                                                                                                                                                • maj (1)