Tjädern och orren räknas som skogshöns och är välkända för sina arenaspel om vårarna. Spelplatserna är så fasta att man i förväg kan sätta upp ett gömsle och vara beredd med kameran när tupparna anländer. Båda arterna är beroende av ett ansvarsfullt skogsbruk, och anses vara känsliga för klimatförändringar. Järpen tillhör också skogshönsen, men lever mer solitärt. Gärna i fuktig granblandskog med raviner. Riporna återfinns i norra halvan av landet, och gynnas av lämmelår då rovdjuren äter mer gnagare än fåglar. Vakteln är vår ända flyttande hönsfågel, mycket svårsedd och sparsam i södra Sverige. Rapphönan och fasanen är fälthöns, och överlever hos oss mycket tack vare jägarnas utsättningar. Rapphönan har haft en naturlig förekomst i landet, medan fasanen är en ostasiatisk art som planterats in.